Karpaltunnelsyndrom (CTS)

Vid karpaltunnelsyndrom handlar det om ett inklämningssyndrom hos mediannerven (nervus medianus) i handledsområdet. Kvinnor drabbas oftare.

Symptom

Patienter klagar oftast över smärtor i handledsområdet och myrkrypningar, ofta med utstrålning till tummen, pekfingret och delvis långfingret, samt inte sällan också ut i underarmen. Det händer ofta att båda händerna drabbas. I det senare stadiet är muskelsvaghet och atrofi inte helt ovanligt.

I början är besvären störst på nätterna. Besvären vid karpaltunnelsyndrom liknar ofta dem vid diskbråck och andra sjukdomar i nedre delen av halsryggraden. Därför är det viktigt att göra en MRT av halsryggraden. Elektrofysiologiska undersökningar (elektromyografi EMG, mätning av nervledningshastigheten ENeG osv.) kan bekräfta diagnosen.

Orsaker

Förtjockning av flexorretinaklet (retinaculum flexorum) eller senorna i detta område, vilket leder till att ”kanalen” blir trängre. Förtjockning av retinaklet kan uppstå genom seninflammation eller vävnadssvullnad till följd av ständig mekanisk överbelastning. Följande omständigheter kan bidra: medfött trång karpaltunnel, överbelastning, graviditet, diabetes, olycksfall, njursjukdomar mm.

Behandling

Vid lätta besvär räcker den konservativa behandlingen med sjukgymnastik, massage, användning av handskenor, akupunktur, elektroterapi, smärtstillande medel och injektioner i området. Om ingen smärtlindring åstadkoms eller om besvären redan är outhärdliga, eller om neurologiskt funktionsbortfall finns, är det meningsfullt med operation.

Vid operation av karpaltunnelsyndrom skapas mer plats för nerven genom att flexorretinaklet (retinaculum flexorum) delas. Ingreppet kan göras via ett litet snitt i handleden eller endoskopiskt med lokalbedövning, plexusanestesi eller under full narkos, endera polikliniskt eller med inläggning.

Resultat

Efter avlastningen av nerverna eller utvidgningen av ”kanalen” lindras besvären avsevärt. I sällsynta fall kvarstår en del besvär, särskilt när nerven länge har stått under tryck eller om grundsjukdomen, t.ex. diabetes, inte behandlats tillräckligt. I vissa fall uppkommer ärrbildningar, som återigen ger symptom. I så fall kan ingreppet upprepas.

Efterbehandling: Stygnen tas i regel bort inom 10 dagar efter operationen. Till en början får patienten bära ett bandage eller en skena. En sjukskrivning på några veckor, beroende på yrke, är lämplig.